Kunskap om logistik ska göra vården effektivare

Published by Familjen Jacobssons stiftelse on

Malin Wiger

Fotograf: Teiksma Buseva

-Att kunna ge vård till fler med mindre resurser, det låter kanske omöjligt. Men genom att ta lärdom av industrin och använda logistikkunskap i vården kan vi få insikt i hur vi skapar effektivare patientflöden. Det säger Malin Wiger vid Linköpings Universitet, som forskar om hur logistikkunskap kan överföras från en industriell kontext till vården.

Med hjälp av logistik fungerar samhället, det är en grundbult i det dagliga arbetet inom industrin och handeln, men kunskapen saknas inom vården. Stipendiet kommer att bidra till forskning om kunskapsöverföring från logistikteorier till praktisk nytta genom att testa nya arbetssätt för att uppnå effektivare patientflöden.

Namn:
Malin Charlotta Wiger

Ålder:
40 år

Bor:

Linköping

Titel:

Bitr. universitetslektor

Familj:
Man och 3 barn, häst, syskon, mamma och pappa

Hobbies:

Ridning, stalljobb, skidåkning och mat

Berätta om din forskning

Jag utgår från litteraturen om logistikteorier och systemteori; befintliga teorier som finns inom industrin idag. Dessa ska jag applicera på specialistsjukvården som jag studerar.

När det handlar om effektiv logistik kan man på en aggregerad nivå se på patientflöden precis som på andra typer av flöden. Det handlar mycket om informationshantering och informationsflöden. Ett helt flöde är från det att patienten söker vård till att patientärendet är avslutat.

Vissa processer inom vården är standardiserade som till exempel höftoperationer och ögon som innebär stora volymer. När det gäller planerbara behandlingar kan man använda sig av planerings- och produktionsprinciperna från industrin. Även industrin har mer akuta insatser som man måste hantera för att kunna leverera till kund. Lärdomar går att dra därifrån också. 

Vad är den största skillnaden mellan industrins och vårdens flöden?

Inom vården hanterar man mindre volymer. Patientgrupperna är färre i antal än produktgrupperna inom industrin. Att det handlar om tjänster som är statligt finansierade har också sina utmaningar. Likaså finns det utmaningar i det politiska systemet. Vården är specialistdriven och beslut tas på golvet gällande vad som ska produceras. Vården är en expertorganisation.

Arbetar man utifrån någon särskild modell idag inom vården?

I dag arbetar man mestadels utifrån vårdgarantin, som innebär att väntetiden inte ska vara längre än 60 dagar. Den riskerar ofta att bli ett mål snarare än en bortre gräns. Man måste sätta ribban mycket högre. Precis som att ha varor på ett lager, driver det också att resurser att hantera kölistor. Det kan vara bra med en viss kö så att man kan producera hela tiden. Men i vissa avseenden när det är mer akut, då måste man istället har resurserna på plats när det väl behövs.

Hur kan man planera vården och patienterna på ett effektivt sätt? 

Det beror på vilken verksamhet, avdelning eller specialitet det handlar om. Varje avdelning har olika patientgrupper som avgör hur man bör producera vård. Detta ska få vara avgörande snarare än vilken diagnos patienten har. Det kan handla om att man kanske både har akuta patienter och dem som är planerbara, vissa vet man exakt vad som ska göras, och så finns undantag där man inte vet exakt vad som ska göras och ett fåtal är jättesvåra att vet vad man ska göra med. Man bör planera produktionen av vård utifrån vilken kategori av patienter det handlar om Alla patienter ska inte behandlas likadant för att de tillhör en viss avdelning, utan mer beroende på vilken typ av vård som ska produceras. Är det planerbart, hur standardiserat kan det ske, är det akut eller är det sett specialfall? Man bör drifta sin verksamhet på olika sätt. På så sätt kan man kontrollera både köper, produktion och ledtider.

Vad är det för nya arbetssätt som kan införas då? 

Jag ska testa att förändra arbetssätt och att börja arbeta mer logistiskt och försöka mejsla ut tre arbetssätt baserade från min avhandling. Det handlar om Produktionsplanering – att planera att producera vård närmare efterfrågan, dvs att patienten inte behöver vänta så länge på sin behandling. Fasta ledtider är ett annat arbetssätt som handlar om att testa att våga planera in vården i förtid, även om inte alla förutsättningar finns på plats ännu. Det tredje arbetssättet handlar om Logistiska nyckeltal som innebär att man stämmer av ett patientärenden, om det har skett i tid, skett fullt ut och utan fel.

Vad blir vinsten med effektiva vårdflöden?

Den största vinsten kommer att gå till patienterna, som får större tillgänglighet till vården, en effektivare vård med kortare ledtider och en snabbare information om när saker och ting ska hända. Även personalen och organisationen påverkas när mindre resurser går åt och det kostar mindre när man har färre patienter i systemet. Dessutom får personalen en bättre arbetsmiljö när verksamheten är mer planerbar, och de har därmed större chans att känna att de har gjort ett bra jobb. 

Categories: Intervjuer