Bättre vårdmiljö kan förändra livet för unga med NPF

Foto: Maja Kristin Nylander

Ett nytt forskningsprojekt undersöka vårdmiljöerna för unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inom tvångsvård. Franz James mål är att födjupa kunskapen om hur rätt inredning och miljöförändringar kan ge ungdomarna bättre förutsättningar att må bra och ta sig igenom sin behandling.

Vad inspirerade dig att forska på NPF-vänlig inredning för unga?

Efter tre års observationer och intervjuer på fältet blev det tydligt miljön kan anpassas mycket bättre för att möte denna grupps särskilda behov. Vi såg hur begränsande miljön är för rörelse och hur det i sin tur påverkar välbefinnandet och hur vissa interiörer skapade stress och obehag.

Hur påverkar vårdmiljöerna på SiS ungdomars psykiska hälsa?

Oerhört mycket!Det handlar om triggers, sensorisk bearbetning och identitet, både hur man uppfattar sig själv och hur man blir bemött.Miljön är också avgörande för att skapa en allians mellan ungdomarna och personalen.

Namn: Franz James
Tilldelat stipendium:
Han tilldelades 560 000 kronor för sitt forsknings-projekt ”NPF vänlig interiör och inredning för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsvariationer på SiS hem”.
Titel: Lektor, PhD
Bor: Masthugget, Göteborg
Familj: Fru, två söner, barnbarn, bonussöner och katten Muli.
Fritid: Lurig fråga, forskar och arbetar ju..men har startat en ”gubbbokklubb”.
Designfilosofi: Vi upplever världen genom våra kroppar
Inspireras av: Humor och värme i ting.
Drömmer om: Inte lätt nuförtiden, men det kommer nog..
Vad är en perfekt arbetsmiljö för dig? En upplevd omsorg.

Vad hoppas du att ditt projekt kan bidra med till vården av ungdomar på SiS?

Tvångsvårdsmiljön för barn och unga med NPF är ett outforskat område. Det finns kunskap inom andra områden, men den kan inte rakt av överföras hit. Projektet fungerar som en inledande kartläggning för att möjliggöra mer riktade studier framöver.

Förhoppningen är att vårdmiljön inte ska förvärra ungdomarnas situation genom att bidra till att skapa stress, hot, våld eller allmänt illabefinnande. I stället bör den stödja återhämtning och skapa möjligheter för en positiv förändring i livet. Förhoppningen är att öka kunskapen om hur miljön kan underlätta vardagen och förbättra vård och behandling.


Hur skulle en ”NPF-vänlig” inredning kunna se ut?

Vi har sett miljöer där ett vardagsrum hade åtta dörrar och ett femtontal fönster – då blir intrycken överväldigande. Detsamma gäller möblering i större rum. Placeringen av möbler är också viktig; om en sittgrupp står mitt i ett stort rum skapas en utsatt position med intryck från alla håll. Myndigheten har börjat anpassa miljöerna bättre, och i forskningsprojektet kommer jag undersöka vilka förändringar som gjorts och kartlägga dem.

Vad tycker du är mest spännande med att designa för tvångsvårdsmiljöer?

Jag är övertygad om att miljön har stor betydelse för dem som vistas där. Tvångsvårdens status behöver också höjas för att minska det stigma som fortfarande finns.

Hur ser du på att skapa mer inkluderande vårdmiljöer?

Det fantastiska är ju att både personal och klienter/patienter/ungdomar vinner på en miljö som stöttar vårdens innehåll. När arbetsmiljön förbättras trivs personalen bättre och det blir lättare att rekrytera, vilket med största sannolikhet ger en bättre vård och ekonomi. Alla vinner på det.

Vilka har varit de största utmaningarna i ditt arbete?

Att peka ut enskilda miljöfaktorer är svårt, men behovet är akut eftersom SiS, Kriminalvården och Rättspsykiatrin expanderar. Att få in positiva miljöfaktorer från början mycket mer effektivt än att senare behöva rätta till brister. En annan utmaning är att säkerhet ofta ses som en motsats till en väl gestaltad miljö, när de egentligen kan gå hand i hand.

Vad har du lärt dig från att jobba med tvångsvårdsmiljöer?

Att det finns många perspektiv att ta hänsyn till – och att det inte alltid är lätt att vara. Vi som arbetar med detta kan bara göra vårt bästa, och miljön är en viktig pusselbit i det.

Vad betyder stipendiet för ditt projekt?

Det betyder så oerhört mycket. Det möjliggör de första viktiga stegen och avgörande för att forskningen ska kunna fortsätta.

De senaste intervjuerna