Historik
1950
Med anledning av vårt 10-årsjubileum i år så passar vi på att dela historien om Knut Jacobsson och hans familj och den fantastiska entreprenörsanda som ligger till grund för den här stiftelsen som startade 2012. Stiftelsen väljer stipendiater bland de sökande personer, som bäst motsvarar den anda ur vilken Knut och Ragnvi Jacobsson utvecklade sitt livsverk.
Så började det
Vi börjar med några nedslag i Knuts barn- och ungdomsår..
Knut växte upp på en liten bondgård med tre rum och kök söder om Hörby i Skåne. Året var 1923 och på gården fanns redan fanns två äldre bröder och senare också två yngre systrar. Hela familjen sov tillsammans i gårdens enda uppvärmda rum. Telefon och el fick de inte på gården förrän 1945.
Redan som ung hade Knut ett teknikintresse och efter militärtjänst tog han arbete som mejerimaskinist och varvsarbetare på Kockums och montör på ASEA. Därefter kom han in på tekniska gymnasiet i Malmö. 1949 tog han sin gymnasieingenjörsexamen via Hermods distanskurs och fortsatte därefter som ingenjörselev på ASEA. Knuts föräldrar ansåg att det räckte med en student i familjen, och denna lott föll på äldste sonen Harry. Han studerade språk och blev lektor i franska.
Universitetsstudier och början på karriären
Knut började studera maskinteknik på Chalmers Tekniska Högskola. För att finansiera sina studier startade han sitt första bolag – Elitmaskiner. Försäljning av ritbestick, räknestickor och kontorsmaterial till eleverna samt postorder till landets övriga tekniska lärosäten. På så vis finansierade han i stort sett hela sin studietid på Chalmers. 31 år gammal var Knut färdig civilingenjör. Året var 1954.
Efter civilingenjörsexamen träffade Knut hustrun Ragnvi och bosatte sig i Göteborg. Men först for han till Stockholm och Paris för att avsluta den avbrutna ingenjörselevkursen på ASEA. Nu var han specialiserad på kuggväxeltillverkning. Han tackade därefter ja till arbete på Volvos nystartade metodavdelning för logistik i Lundby. Detta säger Knut kom att avgöra hans framtida karriär. Logistiken blev härmed hans liv.
Knut drömde om att driva eget
1958 var Knut Jacobson en ung civilingenjör på Volvo med en lovande karriär framför sig. Men han närde sedan barndomen en dröm om eget företagande och lämnade det trygga storföretaget med värdefulla kunskaper om lagerhantering, truckar och logistik. Hustrun Ragnvi var den enda som stöttade honom och trodde på idén om en egen verksamhet. Vid sidan av Volvo höll han ännu igång sin egna verksamhet Elitmaskiner.
Sista året på Volvo konstruerade Knut tillsammans med kamrater från Chalmers en handdragen elektrisk lagertruck. Den skulle vara lättare och stabilare än de staplare som redan fanns på marknaden. Intresset var så stort att försäljningen startade redan innan trucken var färdigkonstruerad och varken leverantör eller verkstad fanns på plats. Trots att de fyra maskinerna levererades en månad försent blev de så omtyckta att de gav fina referenser. Elitmaskiner fick en flygande start och snart många återförsäljare runt om i Sverige. Hustrun Ragnvi blev företagets sekreterare och skrev bland annat offerter. Hon gav truckarna namnet ATLET. Deras truck skulle klara tunga lyft, likt en riktig atlet. Vid årsskiftet 1958-59 lämnade Knut Volvo för gott.
Det går bra för Elitmaskiner. Det första verksamhetsåret år 1959 försörjer de sig helt på sitt företag. Knut utvecklar ett komplett program av truckar och har börjat exportera maskiner till Norge. 30 truckar såldes detta första år. Standardisering av komponenter blev viktigt och gav fördelar i både produktion och reservdelshantering. Familjen har vuxit och Knut & Ragnvi är nu tvåbarnsföräldrar till döttrarna Monica och Lilian.
1960-tal
Under 60-talet utvecklades nya maskiner. Elitmaskiners truckar säljs nu också i Nederländerna och Italien. Det blev succé för åkstaplaren som klarade höga lyfthöjder tillsammans med de enkla juniormaskinerna för ledstaplarmarknaden och kraftiga seniormaskinerna för skjutstativmarknaden. De producerades och levererades i både Sverige och Norge. Försäljningen gick så bra att en egen serviceverksamhet började byggas upp i Sverige. Samtidigt var marginalerna små och kostnaderna hölls till ett minimum i såväl företaget som det privata. Ragnvi hade mycket begränsad hushållsekonomi och Knut fick tillsammans med revisorn ge underlag till skatteverket att man kunde leva under existensminimum. Under denna period utökades familjen och den tredje dottern Marianne föddes.
Vid 60-talets mitt har Elitmaskiner fått fler anställda utöver hustrun Ragnvi.
Danmark blev företagets fjärde exportland. Förutom att vara en skicklig ingenjör så var Knut också en man med gott ekonomiskt sinnelag. Han skötte försäljningen själv ända fram till 1963. Därefter anställdes Elitmaskiners första säljare. Med hjälp av en begagnad lastbil kunde hans nya säljare göra demonstrationsresor runtom i landet medan ordrarna strömmade in för varje tur. Elitmaskiner firade sitt femårsjubileum som trucktillverkare. Nu hade 170 Atletsstaplare sålts och expansionstakten låg på 60 procent årligen och antalet anställda hade ökat med 200 procent. En låglyftande och en höglyftande plocktruck utvecklades och Atlet blev marknadsledande på åkplocktruckar. De blev succé, precis som med åkstaplarna.
Fler barn föds på 1960-talet, Lisbeth och Margaretha. Nu har Knut och Ragnvi 5 flickor. Ragnvi fick ta hand om alla barn och sköta logistiken hemmavid, Knut var alltid på Atlet, hos kunder eller leverantörer. Knut hade dessutom familjens enda bil så Ragnvi fick promenera till affären och aktiviteter med barnen. Buss var inte att tänka på med tanke på kostnaden.
Vid andra halvan av 60-talet hade företaget vuxit så att ett 30-tal personer rapporterade direkt till VD. Verksamheten fem olika avdelningar Marknad, Konstruktion, Produktion, Inköp och Ekonomi fanns på plats. Säljkåren femdubblades. Företaget fick nu namnet Atlet, samma som truckarna och en rad nya exportmarknader bland annat Schweiz, Portugal, England och Australien. 1968 fyllde Atlet 10 år och hade nu 39 anställda och 5,2 miljoner kronor i omsättning.
Den här perioden utvecklades en skjutstativtruck med bättre design och prestanda och bättre förarutrymme och skydd mot backning in i hylla. Dessa fick riktigt bra växellådor som kom att fungera problemfritt i 30 år till skillnad från konkurrenternas som ofta hade tekniska problem. De nya truckarna fick stor uppmärksamhet och 1968 hade Atlet 20 procent av marknaden i Sverige och ett komplett program av truckar.
Atlet expanderade så snabbt att lokalerna i Kållered blev för små. Som en tillfällig lösning restes ett barracudatält mellan de båda byggnaderna. Personalstyrkan passerade 100 personer på de båda lokalerna i Kållered-två fabriksbyggnader, barracudatältet, några baracker och familjen Jacobssons husvagn.
1971 byggdes den nya anläggningen i Mölnlycke. Med 7500 kvadratmeter var den fem gånger större än den i Kållered.
Redan som ung hade Knut ett teknikintresse och efter militärtjänst tog han arbete som mejerimaskinist och varvsarbetare på Kockums och montör på ASEA. Därefter kom han in på tekniska gymnasiet i Malmö. 1949 tog han sin gymnasieingenjörsexamen via Hermods distanskurs och fortsatte därefter som ingenjörselev på ASEA. Knuts föräldrar ansåg att det räckte med en student i familjen, och denna lott föll på äldste sonen Harry. Han studerade språk och blev lektor i franska.
1970-tal
Det var ett högt tempo på försäljningen i början på 70-talet och 1974 gjordes en rekordvinst på 6,8 miljoner.
Atlet satsade ny på nya broschyrer och en ny logotyp och tog hjälp av en reklambyrå. Strax dubblades fabrikslokalerna i storlek och hade nu kapacitet att bygga 2000 truckar per år. Även kontoret ökade i storlek och den första egna datorn installerades.
En sittstaplare och en förenklad ståstaplare introducerades och kunde framgångsrikt konkurrera med marknadens ledstaplare.
1975 drabbade den första lågkonjukturen Atlet tillsammans med kraftigt ökade personalkostnader flera år i rad, Hela branschens försäljning sjönk med 65 procent den våren. Under denna period bildade Atlet sitt andra dotterbolag i Västtyskland och producerade nu skjutstativtruckar, fyrvägstruckar och motviktstruckar liksom världens bredaste åkstaplarprogram samt plocktruckar och ledlåglyftare. Trots att omsättningen ökade gick Atlet med förlust, men fick hjälp med stadsgaranterade lagerlån. Personalstyrkan minskade en del, men främst genom naturlig avgång.
Semestrarna ägnades åt Europaresor med husvagnen där Knut besökte agenter, återförsäljare och chefer i dotterbolagen. Mamma Ragnvi väntade i bilen utanför medan barnen lekte på parkeringen.
Allt eftersom döttrarna växte upp fick de olika uppgifter i företaget under sommarloven. De var bland annat växeltelefonister, trädgårdsarbetare postsorterare och räknade massor av skruvar och brickor vid inventeringar av lagren.
Under slutet av 70-talet startade Atlet egen truckförarskola. Den utvecklades till Sveriges ledande truckutbildning – en position som Atlet behållit sedan dess. Företaget startade också en personaltidning som fick namnet Trucksvärtan. Hustrun Ragnvi blev ansvarig för tidningen. Även barnen blev involverade i företaget allt eftersom de blev äldre och fick lära sig styrelsearbete via förberedande styrelsemöten som hölls hemma i vardagsrumssoffan på helgerna. Utan större intresse introducerades de i bland annat årsredovisning och budget. Knut gav inte upp trots ett mycket svalt intresse hos barnen. De ville inget hellre än att återgå till kompisar eller se på TV, men lärde sig ändå mycket som inte andra jämnåriga kunde. Efter ett par år in i den skolan fick de blir suppleanter på de ordinarie styrelsemötena efter ett rullande schema, där de satt två år i taget. Att unga flickor inte skulle klara detta fanns inte på kartan hos Knut. Övriga styrelsen accepterade utan problem att de unga flickorna deltog på de mycket formella mötena i Atlets styrelserum. Detta upplägg var troligen helt unikt.
På Atlet fanns en aktiv idrottsförening. En blivande tradition var Atlet Cup i fotboll, som 1978 avgjordes mellan Danmark, Norge och Sverige. Lilian deltog i laget i en kamp i Danmark ett år då hon arbetade på företaget. Det är oklart hur den matchen slutade.
Under denna period ökade omsättningen igen med det dubbla. Personalstyrkan 6-dubblades och ökade från 50 till 300 anställda. Uthyrningsverksamheten ökade så mycket att Atlet bildade dotterbolaget Atlet hyressystem, för den svenska marknaden. Atlet Ltd i England sålde fler truckar än Atlet Sverige och hade 30 procent av Atlets totala försäljning.
Under denna tid var Atlets materialhanteringsguider epokgörande. Med hjälp av dem kunde säljarna tillsammans med kunden formulera kundens behov på ett exakt sätt
Dessa guider blev senare datoriserade och ett mycket användbart och uppskattat verktyg för att säkerställa nöjda kunder.
1980-tal
En ny sidstaplare utvecklades som hade svängaggregat för att kunna ta pallar från golvnivå. Atlet hade 1980 den största ordern till Dagab i Stockholm – 53 nya truckar och renovering av 51 äldre, plus funktionsansvar, utbildning och service. Atlet passerade nu med mycket god marginal en omsättning på över 100 miljoner . Även vinsten slog rekord detta år.
En ny programvara för lagerhantering blev ett värdefullt konkurrensmedel för Atlet och Knut Jacobsson belönades med ingenjörsvetenskapsakademins Guldmedalj 1981.
Inomhustruckprogrammet kompletterades med utomhustruckar och en prototyp till den första datorstyrda, automatiska trucken utvecklades.
En växande personalstyrka ställde krav på en ny organisation som nu bestod av fyra divisioner med eget resultatansvar samt en ekonomifunktion. Expansionen utanför Sverige fortsatte långt bort och nu tillkom nya distributörer i Hongkong och Australien.
Dottern Lilian arbetade heltid i på Atlet som marknadsanalytiker. På detta sätt lärde hos sig mycket om företagande, men valde sedan att istället läsa medicin vilket gjorde pappa Knut lite besviken. Men det fanns ju som tur var fler döttrar som kunde ta vid efter Lilian. Näst på tur var Margaretha som började arbeta direkt efter gymnasiet, men inte heller hon valde att fortsätta i pappas fotspår, utan vidareutbildade sig senare till lärare.
1983 firade Atlet 25-årsjubileeum på hotell Park Avenue i Göteborg. Detta år förärades Knut Jacobsson Konungens Serafirermedalj av 8:e storleken. Hela familjen Jacobsson var med upp till Stockholm och fick stolta se när Knut tog emot medaljen från Kung Karl Gustavs hand. Vid jubiléet höll Ragnvi ett långt tal om Atlets historia som hon skrivit på vers! Alla var mycket imponerade. Det var en stor dag för Knut men inte lika viktig som att företaget kunde leva vidare och leverera vad de lovat till kunderna.
1984 levererades den 20000:e Atlettrucken. Köparen var Volvo. Fabriken gjorde en 50-procentig utbyggnad för att möta en förväntad högkonjuktur.
Atlet ändrade sin grafiska profil och serviceekipagen fick ny design – namnet ATLET i versala bokstäver och tre stripelinjer (blå, mörkblå, svart).
Under den andra halvan av 80-talet byggdes produktion, kontor och lager byggdes ut och en större satsning gjordes på hyresverksamheten som omsatte ca 15 miljoner kronor. Hela 15-20 procent av den svenska försäljningen utgjordes av hyresavtal. Nu fanns 17 modeller av truckar och företaget hade en utbyggd service– och säljorganisation i över 20 länder. Knut tackade nej till samarbete med Kina, men fick en minnesvärd resa. Atlet passerade över 500 anställda i koncernen.
I Frankrike bildades ett tredje dotterbolag. Atlet blev länsmästare – bäst av 40 företag i länet för sin kraftiga ökning av export. Framgångarna fortsatte i sådan grad att bolaget nu vann hela tävlingen ”Export-SM” bland 450 svenska exportföretag. Trots en förväntad lågkonjuktur blev det istället ett rekordår för försäljningen.
Atlet deltog för tredje året i rad i världens största materialhanteringsmässa i Hannover, där de också hade en monter och lanserade sin nya skjutstativtruck.
1987 valdes Knut in i den europeiska truckfederationens styrelse som vice ordförande. Stora förbättringar och förändringar gjordes i produktionen. Ytterligare ett dotterbolag startades för långtidsfinansiering av maskiner och utrustningar. Atlet fick också ett dotterbolag i USA med fem återförsäljare i olika delar av landet.
Atlet hade den högsta expansionstakten av alla lagertrucktillverkare i världen.
Den stora livsmedelskedjan Tesco i England gav Atlets största order någonsin till Atlet Ltd och beställde 230 nya truckar.
Skjutstativtruckarna utvecklades designmässigt och ergonomiskt. Det var högkonjuktur i slutet av 80-talet. Vinsten nådde den högsta nivån någonsin, 59,4 miljoner. Nu inleddes 90-talets design- och ergonomiutveckling med full kraft. Atlet nådde återigen den historiskt största försäljningen.
Dottern Marianne Jacobsson (idag Brismar) gick in som suppleant i styrelsen och det inledde hennes 20-åriga engagemang i familjeföretaget.
Marianne började studera på Handelshögskolan i Göteborg samt arbeta på heltid på Atlet 1987. Först med Atlets två finansbolag, Atlet Leasing och Atlet Hyressystem och under 1990 talets första hälft med olika koncernprojekt samt som marknadschef.
1990-tal
Den 22 april 1995 utsågs Marianne Nilson (numera Brismar) till VD och koncernchef över Atlet medan Knut Jacobsson blev arbetande styrelseordförande.
På en totalmarknad som ökade 39 procent första halvåret ökade Atlet hela 60 procent och tog därmed marknadsandelar! Atlet nådde återigen rekordresultat i försäljningen.
1995 förärades Knut Jacobsson Chalmerska Ingenjörsföreningens Gustaf Dalén-medalj och Atlet vann det Svenska Design- och konstruktörspriset.
I tidningen Trucksvärtan listade Knut själv de viktigaste skälen till Familjens Jacobssons framgång. Detta var Atlets banbrytande satsningar:
• Först på marknaden med åkstaplare och stabilisatorer, 1961
• Hög- respektive låglyftande plocktruckar, 1965
• Förarvänliga skjutstativtruckar, 1968
• Ny låglyftare, 1991
• Skjutstativtrucken Tergo, 1994
• Låglyftande plocktruck, 1995
På produktområdet var Atlet nu verksamt inom följande områden:
Åkstaplare, ledtruckar, skjutstativtruckar, låg- och höglyftande plocktruckar och kombinationstruckar. Därtill fanns datorsimulering, långtidshyra, kortidshyra, truckförarutbildning och service. Koncernens begagnade truckar samlades i en databas för snabbare erbjudanden,
1998 presenterades en låglyftande truck för längre och snabbare transporter plus lastning/lossning av lastbilar. Kunderna fick också allt större nytta av Atlets truckdator som hjälpmedel för bland annat övervakning av truckarnas funktion. Ett år senare lanserades ståstaplaren Ergo, utvecklad ihop med Volvo med en mängd ergonomiska finesser
Atlet fick ytterligare en av sina största ordrar med 250 truckar till en kinesisk återförsäljare.
Den goda försäljningen skapade ett så stort produktionstryck att produktionen inte hann leverera i önskad takt.
1996 lanserades också en ny materialhanteringsguide – en Atlet och Knut Jacobsson tradition sedan mitten av 70-talet, översatt till fem språk och spridd i tiotusentals exemplar. Guiderna var flitigt använda som undervisningsmaterial på universitet och högskolor. Detta var också året när Atlets hemsida för första gången nämndes i personaltidningen. Ett par år senare hade Atlet fått en hemsida på både svenska, engelska, franska och tyska.
Ragnvi Jacobsson gick formellt i pension våren 1998, men var kvar i Atlet som ansvarig för Trucksvärtan och för att arrangera festen till Atlets 40-årsjubileeum samma år på Svenska Mässan.
Atlet och Metall fick besök av näringsminister Anders Sundström och verksdagsklubben som bildades 1972 hade 274 medlemmar, varav 11 var kvinnor.
Atlets försäljning passerade för första gången en miljard!
2000-tal
Nu fortsätter vi Atlets historia med 2000-talet del ett.
Årtiondet inleddes med att introducera marknadens snabbaste skjutstativtruck, UNS Tergo. Den var byggd för produktivitet drevs med 48 Volt växelström. Med en ny dator, var den programmerbar för olika förare och körförhållanden. Därefter lanserades en ny ergonomiskt avancerad åkstaplare där manöverpanelen kunde höjdanpassas efter förarens längd och trucken gick på växelström. Atlet hade nu både marknadens säkraste och mest ergonomiska truckar i sitt slag och siktade på att vara bäst på marknaden inom både säkerhet, ergonomi, design och effektivitet. Det var också premiär för ”Piccolo”, den första trucken i Atlets nya namnstrategi med namn ur musikvärlden. Den presenterades med en vacker konsertaffisch.
I början av 2000-talet skapades en koncernstruktur- och organisation med två stora divisioner Atlet Products och Atlet Sales och därtill stödfunktioner inom finans, personal och kvalitet, som utgjorde koncernledningen. Engelska blev officellt koncernspråk.
Tidningen Entreprenör utsåg 1900-talets 500 mest framgångsrika entreprenörer i Sverige. På första plats kom Ingvar Kamprad, IKEAS grundare. På 23:e plats kom Knut Jacobsson. Dottern Marianne Nilson, VD på Atlet, fick pris som ”Årets Affärskvinna” – Prix Veuve Clicquot – i Sverige. Hon var då Sveriges omsättningsmässigt största kvinnliga företagare. Juryn beskrev henne med ord som mod, beslutsamhet, god förvaltare, ung entreprenör med fokus på tillväxt och lönsamhet.
Marianne väckte också uppmärksamhet i pressen och fick rubriker när hon själv flög sitt och sambons eget Cessna-plan till utdelningen i Stockholm för att ta emot utmärkelsen.
Trots en begynnande lågkonjuktur vid den här tiden ökade Atlet omsättningen 2001 med 12 procent och vinsten med nästan 15 procent, till 1381, respektive 66,8 miljoner kronor.
Tio år efter att Knut Jacobsson lämnat VD-skapet till sin dotter Marianne, lämnade han i juni 2005 även ifrån sig ordförandeklubban – till styrelseproffset Bjarne Holmqvist, mest känd som chef för börsnoterade Gunnebo. Knut var kvar i styrelsen som hedersordförande och konstaterade i årsredovisningen att tillväxten på truckmarknaden i genomsnitt varit 6,5 procent per år under 50 år.
Medan truckarna Tempo och Alto gick för fullt i produktion, introducerades de högpresterande skjutstativtruckarna Tergo Forte. Kring årsskiftet 2004-2005 skedde en omfattande ombyggnation av fabriken för att få in Oberhausen-produktionen. Dubbelt så många truckar skulle nu byggas på samma totalyta.
Sales Excelence belönade koncernens 20 bästa säljare med diplom och trevliga dagar i Mölnlycke och på den svenska västkusten. I samma veva skapades ett nytt pris, CEO Special Award for Outstanding Perfomance, och den första pristagaren blev Atlets ryska distributör Interpodjom, som hade tredubblat försäljningen av truckar mellan 2004 och 2005.
Vid den här tidpunkten hade Marianne gift sig och antog familjenamnet Brismar. I början av 2006 åkte hon tillsammans med Bjarne Holmqvist till Nissan i Japan för att höra om deras långsiktiga intentioner med Atlet-samarbetet. Kanske såddes då ett avgörande frö inför framtiden..?
Den rådande högkonjukturen gav en extremt bra försäljning av truckar med allt bättre kvalitet och vinsten på 117,5 miljoner kronor var den överlägset största någonsin, liksom koncernens försäljning på 1 686 miljoner. Världsmarknaden för stödbenstruckar ökade 14 procent under 2006 – Atlet ökade 24 procent och vann därmed marknadsandelar.
Atlet har inte bara stöttat idrotten och konsten genom åren, utan också i hög grad arbetat med hälsofrågor. I aug 2006 invigdes ett nytt gym i Mölnlyckefabriken, sedan det gamla tjänat ut efter många års flitigt brukande. Det fanns en vision om att skapa ett multifunktionellt företagsgym, som främjar både Atlets och individens behov, kombinerat med en hälsofrämjande plan som skulle ge ett positivt resultat även för företaget. Visionen är att gymmet är en språngbräda och kärnan för Atlets fortsatta satsning på kontinuerliga och hälsofrämjande insatser.
Den 5 sept 2007 meddelades att Nissan Motor Co.Ltd genom sitt dotterbolag Nissan Forklift Europé B.V i Nederländerna, skulle förvärva 100 procent av Atlet. Efter nästan 50 år med ständig tillväxt till att bli Europas fjärde största tillverkare av lagertruckar, och Sveriges största familjeägda verkstadsföretag, gick Atlet nu in i en helt ny fas, som del i en global, japansk jättekoncern. En mycket stor förändring för alla Atlets medarbetare, men givetvis mest för familjen Jacobsson. Den 5 september 2007 blev en dag med mycket blandade känslor för dem, men tyngst vägde känslan av att ha lämnat sitt livsverk till en långsiktig och trygg industriell ägare. Den 16 september skedde själva affären och de nya ägarna höll tal till personalen i verkstaden. Atlets nya styrelseordförande, Toshio Aoki, vice VD i Nissan Motor och chef för divisionen Industrimaskiner, sa att ambitionen med Atlet nu skulle följa fyra principer:
1. Respektera Atlets varumärke och självständiga ledning
2. Behålla organisationsstrukturen – fabriker och säljbolag – så länge som dessa är effektiva och konkurrenskraftiga
3. I princip behålla den högsta ledningen i bolaget
4. Arbeta maximalt för att utnyttja alla möjliga synergier mellan Nissan och Atlet, så att nyttan kan delas av båda märkena på vinn-vinn-basis
Även bolagets Nya VD och koncernchef, Keiji Ikeda, höll sitt jungfrutal till Atlets personal och berättade att han varit i Nissan i 25 år och hela tiden arbetat med gaffeltruckar, mest på försäljnings- och marknadssidan. Han hade bott tre år i Amsterdam och såg nu fram emot att också få bo i trakten av Mölnlycke. Han betonade Nissans samarbete med Renault, där bevarandet av varumärkena varit viktigt, precis som det skall vara med Atlets varumärke. ”Låt oss arbeta tillsammans. Det finns en ljus framtid som väntar på oss!” slutade Keiji Ikeda som fanns på plats i Mölnlycke i november 2007.
År 2008 fyllde företaget 50 år och boken om Atlet 1958-2008 skrivs av Henrik Moberger, berättad av Knut Jacobsson hans hustru Ragnvi och dottern Marianne tillsammans med många hängivna medarbetare och samarbetspartners genom åren.
All text som återberättats här är hämtad ur boken med input från Knut och Ragnvi Jacobssons döttrar.
Foto: Marianne Nilson flög sin egen Cessna till Stockholm för att hämta utmärkelsen ”Årets affärskvinna”.
Detta är en kort version av filmen ”The Atlet Story” – 2015. © Jerry Stridh. Fullständig version hittar du här.
1970
1950
År 1957 hade den då 34-årige civilingenjören Knut Jacobsson kommit en bit på en lovande karriär, först inom ASEA, sedan Volvo. Han hade ett stort intresse för produktion liksom för logistik kring och hantering av komponenter.
I den unge Knut Jacobsson bodde dock en sann entreprenör – han brann för att skapa något eget. Utan startkapital – men med en studieskuld på 17 000 kronor – lämnade han Volvo och grundade sitt företag, Elitmaskiner, med visionen att starta försäljning av motorsågar. Det gjorde dock samtidigt tre större konkurrenter. Marknaden för truckar bedömdes som mer omogen, varför han istället konstruerade en elektrisk truck för pallhantering.
Den första handstaplaren kom 1958
Olof Palme på besök år 1985
1970
Ingen i hans omgivning trodde helhjärtat på idén att starta verksamheten – med ett undantag: hustrun Ragnvi. Från första dagen till den dag företaget såldes, 50 år senare, fanns hon vid hans sida i företaget.
”The Atlet Story” – 2015. © Jerry Stridh
Hon gav den första trucken namnet Atlet för att den var stark och hållbar. Det blev också efter några år namnet på företaget. Atlet växte med 47 procent årligen under ett antal år och varefter 50 år Sveriges största familjeägda verkstadsföretag med över tusen anställda och en omsättning på nästan två miljarder kronor. De sista tretton åren i familjens ägo, var dottern Marianne Brismar framgångsrik VD för Atlet.
Familjen Knut och Ragnvi Jacobssons stiftelse är grundad ur den fantastiska entreprenörsanda, som gav Atlet dess storlek och betydelse på världsmarknaden för materialhantering och logistik. Framgången grundades på en stark målmedvetenhet och önskan om att ge många människor arbete, men även på eget hårt arbete och ett ärligt affärsmannaskaps- och lönsamhetstänkande. Jordnära syn, enkelhet och kvalitet har varit viktiga ledord för Knut och Ragnvi genom hela deras gemensamma arbetsliv.
Stiftelsen väljer stipendiater bland de sökande personer, som bäst motsvarar den anda ur vilken Knut och Ragnvi Jacobsson utvecklade sitt livsverk.