Med hjälp av proteinmätningar i prover från patienter med misstänkta luftvägsinfektioner vill läkaren och forskaren Magnus Paulsson förbättra träffsäkerheten i mikrobiologiska analyser. Syftet är att fler ska få rätt behandling – och att färre ska behandlas i onödan.
Berätta om din forskning
Jag är läkare och forskare, men ser forskningen som min hobby – inte för att den är mindre viktig, utan för att den drivs av min nyfikenhet.
Min forskning fokuserar på att förbättra diagnostiken vid luftvägsinfektioner. Målet är att säkerställa att rätt patienter får rätt behandling – och att undvika onödig antibiotikaanvändning.
Kan metoden användas i större skala?
Just nu genomförs studien i liten skala, men i framtiden finns inga hinder för bred implementering. Sjukvården har goda förutsättningar för storskaliga analyser tack vare långt gången automatisering.
Vad betyder tekniken för patienten?
Den ger behandlande läkare bättre möjligheter att sätta in rätt antibiotika – eller att avstå, vilket är minst lika viktigt. Onödig behandling kan leda till biverkningar och resistensutveckling, och det drabbar hela samhället.
Namn: Magnus Paulsson
Tilldelat stipendium: Han tilldelades 550 000 kronor för sitt forskningsprojekt ”Mikrobiologiskt kvalitetskontrollsystem för trämaterial”.
Titel: Docent, överläkare
Bor: Lund
Familj: Fru och 3 barn
Fritid: Matlagning, flugfiske, naturupplevelser
Inspireras av: Personer som lyfter andra och tar fram deras bästa egenskaper.
Favoritbok/podcast om vetenskap:
In good company with Nicolai Tangen.
Drömmer om:
Att göra betydelsefulla förbättringar som verkligen gör skillnad för många.
Vilka är de största utmaningarna inom infektionsområdet?
Antibiotikaresistens är den enskilt största utmaningen. I Sverige är vi fortfarande ganska förskonade, men i södra Europa dör patienter av bakterieinfektioner som inte kan behandlas.
En annan utmaning är vårdrelaterade infektioner. Det är infektioner som uppstår hos patienter på sjukhus eller vårdboenden. De borde vara möjliga att förebygga, men kräver ett större fokus än vi hittills sett.
Vad driver dig i arbetet?
Att göra saker bättre, mer exakt, snabbare, säkrare.
Vad är nästa steg i forskningen?
Att få ut forskningsresultat till kliniken. Det är väldigt svårt och trots övertygande bevis för att något är bättre, är vården en trög organisation som tar lång tid på sig att ändra sig.
Vad betyder stipendiet för ditt projekt?
Det har varit avgörande. Utan stipendiet hade vi fortfarande befunnit oss i planeringsstadiet. Nu har vi kunnat samla in och analysera prover från hundratals patienter, och vi kommer redan i år att kunna publicera våra första resultat – bland annat att vi kan mäta proteiner i proverna med hög precision och tillförlitlighet.
