Med hjälp av svampar vill forskaren Hanbang Zou utveckla betong som kan reparera sina egna sprickor. Hans forskning kan bidra till att byggnader och broar håller längre, vilket minskar behovet av nyproduktion och reparationer. Det kan i sin tur sänka både kostnader och klimatpåverkan från byggsektorn.
Berätta om din forskning
Jag leder ett tvärvetenskapligt projekt där vi undersöker hur svampar kan användas för att reparera skador i befintlig betong. Målet är att förlänga livslängden på byggnader och annan infrastruktur, så att vi slipper bygga nytt lika ofta. På så sätt kan vi både spara pengar och minska miljöpåverkan.
Hur kan betong bli självläkande?
Färsk betong har en mycket basisk miljö, medan äldre betong är något mindre basisk. Vissa svampar trivs i sådana förhållanden. De kan växa in i små sprickor och sprida sig i materialet. När svamparna växer bildar de ämnen som gör att kalk fälls ut och fyller igen sprickorna. På så sätt kan betongen i viss mån laga sig själv.
Namn: Hanbang Zou
Tilldelat stipendium: Han tilldelades 600 000 kronor för forskningsprojektet ”Kommersialisering av svampläkande betong för hållbar infrastruktur”.
Titel: Dr vid Lunds Universitet, Institutionen för biologi
Bor: Lund
Familj: Sambo
Gör helst när jag inte jobbar:
Jag spelar saxofon i ett funk- och jazzband.
Vilket problem i dagens byggande vill ni lösa?
Betong är det mest använda byggmaterialet i världen. Samtidigt orsakar tillverkningen av cement stora utsläpp av koldioxid – cirka 8 procent av de globala utsläppen. Produktionen kräver också mycket energi och påverkar miljön på flera sätt, till exempel genom dammutsläpp och storskalig utvinning av råmaterial.
Många betongkonstruktioner håller dessutom inte så länge som planerat. Sprickor gör att skadliga ämnen kan tränga in och orsaka rost i armeringen, vilket försvagar konstruktionen.
Till exempel visar många broar som är byggda för att hålla i över 100 år tydliga skador långt tidigare.
Hur kan tekniken minska klimatpåverkan?
Om betong håller längre minskar behovet av reparationer och nybyggnation. Det leder till lägre utsläpp och mindre resursanvändning, och gör byggandet mer hållbart.
Vad är nästa steg i utvecklingen?
Nästa steg är att bättre förstå hur svamparnas aktivitet i mycket små porer påverkar betongens egenskaper i större skala.
Vad driver dig i din forskning?
Min drivkraft sträcker sig bortom att ta fram kommersiella produkter. Jag brinner för att minska avståndet mellan teori och praktisk användning.
Jag vill bidra till en positiv utveckling globalt genom att skapa mer samarbete mellan biologi och teknik. Genom att visa vad som är möjligt när olika kompetenser möts och nya idéer testas hoppas jag kunna inspirera fler att använda sina kunskaper inom flera områden – och på så sätt hitta nya lösningar på verkliga problem.
Vad betyder stipendiet och hur kommer det att användas?
Stipendiet gör det möjligt att utveckla en bioreaktor i laboratorieskala – en slags odlingsutrustning där vi kan arbeta med svampar under kontrollerade förhållanden. Den ska användas för att vidareutveckla och testa tekniken i större skala.
