För att en företag ska kunna hantera en osäker framtid krävs förmågan att anpassa sig och tänka nytt. Men hur blir företaget redo för en kris? Detta undersöker professor Christina Öberg i sin forskningsstudie.
–Jag vill ta reda på hur låsta företagsledare är i gamla tankebanor och hur det påverkar tolkningen av impulser som indikerar en framtid annorlunda än det förgångna, säger Christina, som forskar vid Karlstads Universitet.
Vilka utmaningar står företagen inför?
Det här är spännande. När jag sökte stipendiet var det dels teknikutvecklingen (AI) och pandemin som stod på agendan. Nu befinner vi oss i en post-pandemi, men samtidigt har ett krig blossat upp som vi inte såg på världskartan då. Det visar på hur en osäker framtid verkligen är osäker.
Går det att förbereda sig för en kris?
Ja och nej. Det går att förbereda sig för en kris, men inte självklart för vad krisen ska handla om. Pratar vi företag är finansiell stabilitet något av det viktigaste för att klara sig i en kris. Samtidigt är flexibilitet viktigt för att ta sig igenom den.
Namn: Christina Öberg
Titel: Professor i företagsekonomi (marknadsföring) vid Karlstads universitet.
Bor: Linköping/Örebro
Familj: Föräldrar och syster
Fritid: Ägnar mig gärna åt skrivande, önskar jag hade bättre disciplin när det handlar om träning.
Vilka styrkor och svagheter har företagen för att möta framtida kriser tror du?
Förutom finansiell stabilitet och organisatorisk flexibilitet tror jag dels det handlar om huruvida krisen är att se som tillfällig eller att den skapar förändring över tiden. Under Covid-19 trodde vi nog hela tiden att vi skulle tillbaka till hur det var förut. Teknikutveckling – om det är en kris för ett företag – skapar istället något nytt och kräver därmed något annat av företagen. Jag tror ju att mycket sitter i huvudet här: Vi fortsätter att tolka sådant vi ser utifrån vad vi känner till. Det i sig kan skapa en kris för företagen.
Hur bygger man en AI-redo organisation?
Jag brukar tänka att alla arbetsuppgifter som kan beskrivas med en manual kan ersättas med AI på sikt, så länge det inte finns andra skäl: vikten av att träffa en människa i ett tjänsteutbyte t ex. På sikt – när AI blir intelligent och det som brukar beskrivas som singularitet – får vi nog skäl att tänka annorlunda där och utöka antalet möjliga arbetsuppgifter som kan utföras av datorer. På samma sätt behöver vi tänka om hur omvärlden innehåller alltmer AI och hur det påverkar företaget.
Vad är aktuellt just nu i ditt forskningsprojekt?
Jag har gjort en större litteraturgenomgång som kopplar neuroscience till mitt huvudfält: industriell marknadsföring, där jag forskar om utbyten mellan företag och hur företag agerar baserat på deras kopplingar till andra företag. Just nu författar jag ett bokkapitel om nätverksbilder – det här med hur företagsledare förstår sin omvärld – och hur det kan användas som metod.
Vad har stipendiet betytt för dig?
Stipendiet har inneburit att jag har fått chans att fördjupa mig i frågor som verkligen intresserar mig. Jag har forskat om nätverksbilder från och till i 15 år och stipendiet gör att jag kan gå på djupet där.
