— Jag har tagit fram ett förflyttningshjälpmedel – Audomni – för blinda och kraftigt synnedsatta människor. Målsättningen med projektet är att tillåta en tryggare och mer självständig förflyttning i närområdet, än vad enbart en vit käpp eller ledarhund tillåter idag, säger Johan Isaksson-Daun.
Berätta om ditt forskningsprojekt
Audomnis grundkoncept är att översätta hur saker ser ut och är placerade till ljud. En vidvinklig avståndskamera läser av omgivningarna, och Audomnis unika regelverk översätter det till ljud som sedan spelas upp i ett par öppna hörlurar, vilka inte blockerar ljud från omgivningen. Saker till vänster låter till vänster, saker längre ner låter mörkare, och saker närmre låter mer intensivt. Resultatet kan liknas vid en slags omfattande ekolokalisering.
Enheten kommer att vara liten och lätt, och kunna fästas till exempel i ett par glasögon, i ett halsband, eller på en vit käpp. Detta för att kunna tillmötesgå användarnas individuella möjligheter och önskemål så bra som möjligt.
Namn: Johan Isaksson-Daun
Ålder: 32
Bor: Malmö
Titel: Doktorand
Fritid: Umgås med frun, bouldering, programmering, TV-spel, och förhoppningsvis en hund inom en snar framtid.
Drömmer om: Att Audomni blir ett färdigt hjälpmedel – och som faktiskt används och förbättrar användarnas självständiga rörlighet.
Vad gör detta verktyget unikt?
Konceptet innebär att helt ny information om närområdet ges till användaren, som enkelt kan undvika och förbereda sig för oväntade förändringar i marknivå eller hinder på högre höjd – något som idag både kan vara svårt, eller till och med omöjligt, och innebära en stundande olycka. Ljudet ger också en helt annan helhetsbild än vad bara en käpp eller hund kan ge, vilket gör att användare betydligt tidigare kan upptäcka hinder och fotgängare (och inte behöver slå dessa på smalbenet med käppen), samt kan få en bättre uppfattning om var hen är, utan att behöva räkna steg, eller vara orolig för att missa den där stolpen hen brukar använda som referenspunkt.
Det låter ju toppen, finns det några nackdelar?
En nackdel är att det är svårt för ett tekniskt hjälpmedel att vara lika enkelt att förstå som en fysisk käpp. Även helt utan erfarenhet är det självklart vad det innebär när käppen slår in i något. Med det sagt är god käppteknik långt ifrån enkelt att lära sig, och helst ska en käppanvändare ha fått nära hundra timmars träning tillsammans med sin första käpp. Hur lång tid Audomni tar att lära sig för att användaren kan anses trygg med den återstår att se, men i dagsläget verkar en halvtimmes introduktion åtminstone ge en hyfsad förståelse för hur ljudet fungerar, och tillåter många testare att effektivt följa kanter och undvika de allra flesta hindren.
Vilka är de största utmaningarna för en person med grav synnedsättning idag?
Det är mycket individuellt vad det kan finnas för svårigheter, men generellt är det många som har svårt att ta till sig digital information, och just självständig förflyttning kan vara ett jätteproblem. De flesta jag pratar med går till exempel nästan aldrig i okända miljöer självständigt, och det finns många som inte ger sig ut på egen hand överhuvudtaget, antingen för att de inte känner sig trygga nog med käppen, eller för att de känner sig stigmatiserade av den.
Blindhet eller kraftig synnedsättning ger kraftigt ökad risk för social isolering, depression och ett mer stillasittande liv – som i sin tur ger ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes. Vid förflyttning är också risken för trafik- och fallolyckor flerfaldigt större än för seende personer, och varannan hund- eller käppanvändare är med om en huvudkollision om året. Allt som allt har blinda och kraftigt synnedsatta personer fem gånger högre dödlighet än övriga befolkningen.
Den vita käppen har ju en dubbel funktion, både som orienteringshjälpmedel och som markör för att man är synskadad. Hur syns detta med ditt verktyg?
Jättebra fråga, och det är många testare som påpekar detta. Tanken är att Audomni ska kunna individanpassas till stor grad, och att erbjuda en form och kulör som signalerar användarens synnedsättning till omgivningen är en möjlig lösning. För vissa kan dock just bristen av ett sådant signalement vara en fördel, då många vägrar att använda en käpp på grund av stigmat som jag nämnde. Men oavsett designas hjälpmedlet så att det kan användas både ensamt eller tillsammans med nuvarande hjälpmedel, och då skulle ju vissa användare som mycket tydligt vill markera sin synnedsättning kunna ta en lite kortare och smidigare markeringskäpp tillsammans med Audomni, och lämna den lite längre och otympligare teknikkäppen hemma.
Nämnas ska också att nästan alla jag intervjuat som pratar om signalvärdet i käppen, också ger historier om när signalvärdet missades eller ignorerades – och ofta till nästan katastrofala följder. Så signalvärdet är viktigt och bör i största mån bevaras, men bäst är att lämna så lite av användarnas säkerhet till andra trafikanter som möjligt.
Hur kommer stipendiet att hjälpa dig i ditt fortsatta utvecklingsarbete?
Stipendiet är oerhört hjälpsamt då det tillåter mig att fortsätta arbeta på projektet under 2023. Målsättningen under året är att nå nästa fysiska prototyp och att ha påbörjat nästa runda användartester med den, vilket är ett kritiskt steg mot en färdig produkt. Jag är verkligen jättetacksam till Familjen Knut och Ragnvi Jacobssons stiftelse för möjligheten att föra projektet vidare!
