Zehra studerar mötet mellan indiska och svenska IT-företag

Foto: Malin Tengblad

– Svenska innovationer har traditionsenligt internationaliserats genom att storföretag från Sverige har etablerat sig på nya utlandsmarknader. Idag söker sig många utländska storföretag till Sverige för att samarbeta med nystartade svenska high tech-företag och introducera deras innovationer i sina internationella nätverk. I det här projektet kommer jag att studera utmaningar i sådana samarbeten med fokus på samverkan mellan nystartade svenska It-företag och indiska multinationella företag, säger forskaren Zehra Zayed. 

Vad är det du kommer att undersöka i din studie?

Genom en intervjubaserad studie avser projektet att besvara hur företagen hittar samarbetspartners, hur samarbeten är strukturerade, hur samarbeten påverkas av institutionella skillnader och skillnader i företagskultur samt hur samarbeten utvecklas över tid.

Vad kommer det sig att utländska storföretag söker sig till Sverige?

Sverige har ett grundmurat rykte som hightech-nation och har en stor andel innovativa företag inom många grenar av tech-sektorn.

Namn: Zehra Zayed
Titel: Ekonomie doktor, Forskare
Bor: I Öjersö, Partille
Familj: Gift och har två barn
Fritid: Med två små barn blir det inte mycket tid över

Vad är det som utmärker svenska tech-bolag?

Svenska tech-företag karaktäriseras bland annat av hög grad av samarbete mellan akademi och näringsliv. Mindre techbolag är ofta idédrivna med starkt fokus på teknologin, och kan därför ibland behöva stöd i kommersialisering av sina innovationer och hjälp med kontakter i bredare, internationella nätverk.

Kan du redan nu se några skillnader i företagskulturen som kan påverka ett samarbete mellan länderna?

Det intressanta med just det sammanhang jag studerar är att kulturella skillnader på flera ”nivåer” samverkar. Dels finns de traditionella skillnaderna mellan stora och små företag, där småföretag karaktäriseras av korta beslutsvägar med snabba beslut och en relativt enkel målbild – att utveckla och kommersialisera en specifik teknologi. Storföretaget, å andra sidan, är mer trögrörligt och hierarkiskt organiserat, och måste koordinera ett stort antal samtidiga utvecklingsprojekt. Det övergripande målet är inte att kommersialisera en specifik teknologi utan att kommersiellt framgångsrikt driva den teknologiska utvecklingen på bredare front.

Sedan finns en annan kulturell skillnad mellan utvecklings- och kommersialiseringslogiken. Ingenjörer, IT-ingenjörer, kemister, biologer osv. brinner ofta för sin idé. Krockar kan uppstå när den kommersiella logiken efter hand skall föras in i utvecklingsarbetet, vilket ofta kräver kompromisser.

Dessutom finns skillnader i företagskultur som kan hänföras till ”nationella” kulturella skillnader. Det är kanske främst detta man tänker på när man pratar om internationellt företagande, men samtidigt skall man inte överdriva inverkan av de ”nationella” kulturella skillnaderna. Visst finns stora skillnader mellan hur både små och stora företag drivs i Sverige och Indien, men just de indiska representanter som deltar i och styr internationella innovationsnätverk har ofta betydande internationell erfarenhet.

Samtidigt är det just i mötet mellan det lilla och stora företaget och i mötet mellan kommersiell logik och det idé-/teknikdrivna som möjligheterna finns. Därför är det speciellt viktigt att vi skapar kunskap om denna typ av samarbeten.

Vad har stipendiet betytt för dig?

Stipendiet betyder att jag fritt kan utveckla mitt forskningsintresse i en delvis ny riktning. Jag har alltid varit intresserad av internationaliseringsfrågor, men min forskning har under senare tid kommit att alltmer fokusera på hightech-branscher som IT och biotech.

Fler intervjuer