Joacim hjälper företag att bli mer hållbara

Universitetlektor Joacim Rosenlund

Fotograf: Nisse Nilsson

—Vi har länge levt i en linjär ekonomi som innebär att vi tar resurser från naturen för att producera, konsumera, använda och sedan slänga på hög. För att åstadkomma en förändring mot en cirkulär ekonomi ville jag studera ekoprenörer. Genom att lära mig mer om deras affärsmodeller kan jag hjälpa andra företag att också bli mer cirkulära, säger Joacim Rosenlund, universitetslektor vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

Vad innebär då cirkulär ekonomi?

—Tanken med cirkulär ekonomi är att inget ska gå till spillo och att istället tillverka hållbara produkter som kan repareras, underhållas och återanvändas till dess att de får återgå till naturen. Där får de bli till näring istället för avfall eller förorening, precis som ett kretslopp. Med cirkulär ekonomi tär vi mindre på jordens resurser och minskar vårt avfall.

Namn: Joacim Rosenlund
Ålder: 34
Titel:
Universitetslektor
Familj:
Sambo
Fritid:
Brädspel, tv-spel, vandring

Och ekoprenörer, vilka är det?

—Det är småskaliga entreprenörer som kommer med nya affärsideér eller produkter och som har startat sin verksamhet genom ett starkt miljöintresse eller för att lösa ett miljöproblem. De är ofta experimentella, testar nya innovationer och fungerar som nya föregångare till de stora företagen. Små företag kan gå från grunden och göra rätt från början. Jag kommer att följa små och medelstora företag runt om i Småland och studera de cirkulära flödena i deras verksamhet.

Vilka utmaningar står organisationer inför de kommande åren för att gå över till cirkulär ekonomi?

—En utmaning är att värdesätta material högre. Idag är tjänster rätt dyrt medan material är billigt. Det är ibland dyrare att reparera och laga än att köpa nytt. Här behöver är vi konsumenter ändra vårt tankesätt och först tänka reparation före konsumtion. I längden tjänar vi och miljön på lite dyrare produkter med bättre kvalitet.

Organisationer behöver börja arbeta med hållbarhetsfrågor och hitta sätt för att ta tillbaka en produkt när den är uttjänt, till exempel olika bildelar. Det kan krävas ett helt system för detta.

För att kunna lämna den linjära ekonomin behöver vi tänka nytt, det som tidigare var avfall, kan bli till nya material som att till exempel tillverka skor av gamla däck. Här kan innovativa ekoprenörer behöva komma in som vågar testa lite nya material.

Är företagen villiga att göra den här omställningen?

—För att hänga med in i framtiden måste företagen börja tänka kring detta. Ekoprenörerna jag är intresserad av är föregångare när det gäller det här och kan inspirera andra till förändring.

Vad slänger företag mest utav?

—De är rätt bra på att återvinna metaller, de kan återvinnas hur många gånger som helst. Man är nog inte lika bra på förpackningar och emballage.

Vad är det värsta du har hittat på en soptipp?

—En midsommar för ett antal år sedan spenderade jag faktiskt på en soptipp i Estland! Det var inom ett forskningsprojekt där vi tittade på vad som låg där i från tio år tillbaka i tiden. Det är som en hög med resurser som ligger där och väntar på att bli uppgrävda. Allt går att hitta. Bland annat hittade vi en hel säng, en Jesustavla och en flaska Absolut!

Vad betyder stipendiet för din forskning?

—Stipendiet ger mig en helt annan frihet och jag kan verka lite utanför universitets ramar i och med att det är personligt. Det ger mig möjlighet till mer rörelse och att kunna besöka ekoprenörerna som är en viktig del av studien. Jag tror också det är viktigt att berätta om de här frågorna utanför universitetet vilket jag nu haft mer tid till. I ett större projekt där jag medverkar stöttar vi både region Kalmar och Kronoberg att bli mer cirkulära. Detta ger mervärde till stipendieprojektet och vice versa.

I grunden handlar hållbarhetsarbete om att samarbeta, det går inte att lösa alla knutar på egen hand. En annan del av min forskning handlar om att just studera samarbetsaspekter vilket jag håller på att skriva en bok om.

De senaste intervjuerna