Med över 70 000 personer drabbade av epilepsi i Sverige är behovet av effektiva och säkra behandlingar avgörande. Genom att använda svenska registerdata har forskarna kunnat kartlägga effekterna av olika läkemedel för att identifiera de som bäst passar olika patientgrupper. ”Epilepsiläkemedel har dock också långtidsbiverkningar,” förklarar Johan Zelano, en av forskarna bakom projektet som nu beviljats medel för ett nytt projekt. ”Målet är att registerdata ska kunna användas för säkerhetsövervakning, vilket skulle göra behandlingen säkrare och Sverige mer intressant för lansering av nya epilepsiläkemedel, fortsätter han.”
Namn: Johan Zelano
Tilldelat stipendium: Han tilldelas 500.000 kronor för forsknings-projektet ”Registerbaserad övervakning av epilepsiläkemedel”.
Titel: Professor i neurologi
Bor: Göteborg
Fritid: Forskning
Drömmer om: Forskning
Varför började du forska inom neurologi och särskilt inom epilepsi?
Jag fick ganska tidigt kontakt med en forskargrupp på Karolinska institutet under min läkarutbildning och de höll på med nervsystemet. Sedan började jag arbeta inom psykiatri och neurologi som underläkare. Min avhandling handlade om kontakter mellan nervceller, så det var ganska naturligt att inrikta sig mot ett kliniskt område som handlade om nervcellers signalering – vilket epilepsi är.
Kan du förklara hur registerdata används i din forskning?
Epilepsi är svårt att studera i traditionella studier. Det finns väldigt många olika former av epilepsi och för enskilda sjukhus är det svårt att få ihop tillräckliga material. Jag började därför för några år sedan använda register, vilket lät mig hitta väldigt mycket större material från hela landet. Det lämpar sig väl för studier av prognos och riskfaktorer, men det finns förstås också begränsningar – till exempel vet vi inte lika mycket om varje person som om det hade varit en patient vi träffat.
Vilka utmaningar ser du i dagens behandlingsmetoder och varför är det svårt att förutsäga vilket läkemedel som kommer vara effektivt för en specifik patient?
Det kommer fler och fler epilepsiläkemedel. För att få registrera ett läkemedel behöver man visa att det har effekt mot anfall, däremot säger de resultaten inget om vilka grupper läkemedlet är lämpligt för. Så precis som i andra fält behövs observationsstudier för att ta reda på när man ska använda vilket läkemedel.
Kan du dela några resultat eller insikter från din forskning, särskilt om vilka läkemedel som är mest effektiva och för vem?
Två insikter är talande. För det första har vi visat att hos personer som får epilepsi efter stroke medför äldre läkemedel som interagerar med den behandling som ska förebygga ny stroke ökad risk för död och hjärtkärlhändelser. För det andra kan vi se att vi förmodligen byter läkemedel för sällan, utifrån vad man vet om hur många patienter som har god effekt. Vi kan se i våra register att många patienter aldrig får chansen att prova ett andra läkemedel – vilket understryker vikten av att börja med ett läkemedel med hög sannolikhet för framgång.
Vad är aktuellt just nu i din forskning?
Just nu håller vi på att förbereda ett stort nytt datauttag från registren, som förhoppningsvis kommer att ge oss bättre möjligheter att studera de senaste läkemedlen i nästa analysomgång. Jag håller också på att rekrytera en doktorand. Därutöver har jag flera andra projekt, om blodprover vid epilepsi, sätt att förutse biverkningar med avbildning, vilka som behöver mycket epilepsisjukvård och vad epilepsi innebär för försörjning.
Vad ser du som de mest spännande möjligheterna och utmaningarna inom forskningen om epilepsi och dess behandlingar i framtiden?
Jag tror vi väldigt snart kommer att kunna få skräddarsydd behandling utifrån registerdata (kanske våra data, kanske amerikanska försäkringsdata). Om man får epilepsi kommer läkaren att kunna visa vad som brukar fungera för patienter med just dina karakteristika. Sedan hoppas jag också att vi kommer att få bättre möjligheter att övervaka hur hjärnan mår med blodprover när man behandlas för epilepsi. Inom andra fält – demens, trauma och MS – har man kommit längre vad gäller biomarkörer. Vi behöver arbeta mer på det i epilepsifältet.
Vad innebär stipendiet för dig?
Möjligheter att betala för ett nytt datauttag som kommer att ge oss fantastiska möjligheter till fin forskning på de allra senaste läkemedlen. Det gav verkligen projektet en enorm skjuts.
