Kiselalger – framtidens gröna energi

Professor Angela Wulff i labbet på Botan

Idén väcktes på en expedition till Antarktis där professor Angela Wulff studerade kiselalger. En alg med oändligt antal tillämpningar. De speciella isalgerna skulle göra dem lämpliga att odla hemma i Sverige under den mörka och kalla årstiden. Idag på företaget Swedish Algae Factory pågår en utökning av odlingen och fokus ligger på algernas skal, där hon ser stora möjligheter att öka effektiviteten i solceller, men också i vanliga batterier.

–Kiselalger finns överallt, i alla fuktiga miljöer, i hav och i vatten. De bidrar med mer syre än jordens regnskogar tillsammans. Var femte andetag vi tar kommer från just kiselalger, säger Angela Wulff.

Angela forskar på kiselalger vid Göteborgs Universitet. Företaget Swedish Algae Factory ägnar sig Angela åt på sin fritid. Men arbetsuppgifterna hänger tätt ihop och bolaget är en avknoppning på forskningen. Idag finns sju anställda med algfabrik i Kungshamn och kontor i Stena huset.

Verksamheten började som ett startup-bolag 2014 på Chalmers entreprenörsskola. Här träffade Angela entreprenörer Sofie Allert och tillsammans startade de bolaget. Från början var Angela inriktad på att odla kiselalgerna för att bli biobränsle, men när oljepriserna gick ned ville man inte längre satsa på grön förnybar energi. Men Angela hade fler idéer.

–Vi bestämde oss istället för att satsa på skalen. Kiselalgernas hårda skal har porer med väldigt speciella egenskaper som passar i mängder av industriella tillämpningar. Vi gick över till att offra oljan och helt enkelt satsa på skalen. Skalen fångar upp solljuset och kan med framgång användas för att öka effektiviteten i solceller. Längre fram planerar vi att sälja dessa kommersiellt till solpanelsutvecklare. Skalen kan också blockera UV-ljus, och verka fuktgivande vilket gör dem användbara både i solkrämer och fuktkrämer. Krämerna finns idag redan på marknaden. I ett annat projekt tillsammans med ett tekniskt universitet i Norge ser vi en lovande utveckling för framtidens batterier, där anodmaterialet kan ersättas med kiselskal, säger Angela.

Inte långt från algfabriken i Kungshamn, på Smögens gamla campingområde byggs ett nytt stort växthus på 3000 kvm som ska stå klart vid årsskiftet. Odlingarna som idag odlas på spillvatten från en landbaserad fiskodling kommer framöver att odlas på reningsverksvatten, algerna kan nämligen också rena vattnet.

–Vi renar vatten genom att ta upp kväve och fosfor från det övergödda vattnet. Algerna tar även upp koldioxid och övergödningsämnen, det är en cirkulär ekonomi. Vi producerar inte kiselalgsskal på bekostnad av miljön, utan det ska vara miljömässigt hållbart, säger Angela.

Hur har stipendiet hjälpt dig i din forskning?

–Problemet är inte bristen på idéer eller att åstadkomma olika saker i laboratoriemiljö. Största utmaningen är att ta steget från labbet ut till storskalig produktion. Där kom stipendiet in. De gick rakt in i Swedish Algae Factory för att utveckla vidare, ta nya kontakter med köpare och utvecklare, säger Angela.

Stipendiet fungerade som ett start- och baskapital, dels för att hålla företaget levande, dels för att kunna köpa tid. Tiden var så otroligt värdefull för att få in investeringar och få in kapital för att fortsätta utvecklingen.

Uppmärksamheten kring stipendiet gav också ringar på vattnet och Angela fick därefter utmärkelsen som en av Sveriges 10 mest innovativa entreprenörer.

De senaste intervjuerna